“Hej och tack för ditt mejl. Håller på och gör upp räkningen med psykiatrin, som förstört 28 år av mitt liv.
Jag fick ju i slutet på 80-talet c:a 100 elchocker mot depression, och vart inte ett dugg bättre. Men jag kom underfund med hur psykvården fungerade. Man fick inte visa sina känslor. Det gällde att vara lagom glad,eller ledsen. Man fick inte vara alltför aktiv, eller passiv. Man skulle vara LAGOM. Dvs när jag insåg detta och började sminka mej, klä upp mej och fixa håret var dag, då slapp jag tvångsvården.
Det finns ingen psykvård alls i Sverige i dag, det är diciplinerad förvaring, med forskning och tvångsbehandlingar med ETC och mediciner.När jag kom ut ur detta helvete som pågått från sept-88 tom juli 89, var jag lika deprimerad som förut, hade tappat minnet och kunde inte längre sova utan sömntabletter.Sökte mej till olika privata psykiatiker, som inte var en bit bättre än landstingets psykvård. Åt mej igenom halva FASS, och blev självmordsbenägen. Gjorde ett antal självmordsförsök, med resultat att jag blev ytterligare tvångsvårdad. Det i sin tur har resulterat i att den somatiska vården har struntat blankt i mej, när jag haft kroppsliga sjukdomar. ”Hon är ju sinnessjuk, så bry er inte om vad hon säger”.
När jag en gång ringde ambulans för bröstsmärtor, blev jag körd till psykakuten, och därefter tvångsvårdad i 6 veckor.Man har missat en cancer, en krossad disk i höften(efter ett fall), och 4 av 5 läkare missade i somras en lunginflammation, och eftersom jag är 75 år och kranskärlsopererad efter en hjärtinfarkt för 2 år sedan, orkade inte min kropp, utan lymfa rann ut i fötter,ben och händer.
Jag har hela tiden fått vända mej till privatläkare för vård.Canceroperation,ortoped, hjärtspecialist osv. Jag har nämligen stämplats som bipolär och under c:a 10 år ätit ”dårmediciner”, vilket syns i vareviga journal vart jag än kommer. Nu har jag sedan en tid slutat med ”dårmedicinerna”, utan att underrätta läkarna och jag mår alldeles utmärkt. Problemet är bara det att jag måste uppsöka psykiater för att få så mycket sömnmedel som jag tvingas ta efter alla ETC, och så mycket som jag behöver får inte en vanlig läkare skriva ut.
Säger man till en psykiater att man slutat med ”dårmedicinerna”, då blir man tvångsvårdad på LPT, med motivering att man SAKNAR SJUKDOMSINSIKT.Vägrar man äta medicinerna på sjukhus, kastar sej ett par brottare till vårdare över en, och tvångshåller patienten, medan en läkare injicerar eländet i patientens kropp.
ALLA POLITIKER , GÖR NÅGOT ÅT ELÄNDET MED DEN SVENSKA PSYKVÅRDEN !Med vänliga hälsningar, och ett stort tack till dej för din insats.”