”Innan ECT hade jag en hög intelligenskvot och ett utmärkt minne – nu orkade jag inte ens göra testet och kunde inte sätta mig in i uppgifterna.
Min hjärna har stympats
Det värsta med att ha fått skador av ECT är jag nu känner mig som en sämre människa, utan möjlighet att skapa mig en fin framtid. Jag har blivit utsatt för ett övergrepp, som har försämrat mina förmågor och gjort mitt liv ännu svårare. Min hjärna har stympats och mitt framtida arbetsliv är nu helt förstört. Ingen ska behöva leva fattig, med allvarliga skador, på grund av att man vänt sig till offentlig vård i samhället, där man inte ens får ett val, utan blivit tvingad till skadande behandlingar.
Allt blev sämre för mig efter ECT: Koncentrationen, intelligensen, minnet (både gällande tidigare händelser i mitt liv, arbetsminne, korttidsminne, minne av namn/platser) och förmågan att tänka djupare för att lösa mer avancerade frågor.
Psykiatrin erkänner inte skadorna
Det är även kränkande att läkare inom psykiatrin inte erkänner skadorna från deras behandling, utan skyller istället skadorna på den eventuella sjukdomen. Målet med vård borde ju ändå vara att göra människor friska nog att både vilja och kunna arbeta i framtiden. Om jag hade vetat vad jag vet idag hade jag naturligtvis aldrig, aldrig gått med på psykiatrins ECT-behandling!
Min mamma protesterade
För en tid sedan var jag inlagd på sjukhus på grund av mani och psykiatrikern på avdelningen beslutade tillsammans med min ordinarie läkare att jag skulle få ECT. Totalt fick jag fyra behandlingar.
Jag fick ingen som helst information innan och jag sa bestämt att jag inte ville ha ECT. Även min mamma var emot det och hon ringde till avdelningen och protesterade. Men jag var under tvångsvård och blev tvingad till det, trots att jag hade börjat sova bättre på nätterna och inte behövde det. Det som stressade mig var att vara med trettio andra personer i avdelningen, vilka också var under tvång.
Känsla av att dö
På morgonen då jag skulle på första ECT-behandlingen kom fem personer från personalen in med en bältessäng, tog ner mig och spände fast mig i sängen. Varpå de rullade iväg mig och utsatte mig för ECT emot min vilja. Mannen pumpade med syrgastuben så jag fick en känsla av att jag skulle dö innan jag blev sövd. Därefter minns jag inget förrän jag vaknade upp i uppvakningsrummet. Jag var sedan mer samarbetsvillig på de följande behandlingarna för att slippa bli tvångsbältad igen.
Det är enormt kränkande att ha blivit tvångsintagen, överfallen och bältad – bara det gör att människor tappar livslusten.
Jag märkte först när jag hade kommit hem, strax efter de fyra ECT-behandlingarna, vilka enorma skador de hade gett. Jag upplevde en känsla av tomhet i huvudet som var väldigt förvirrande. Namn på personer jag känner och platser jag besökt kom jag inte ihåg. Vidare hade jag svårt att uttrycka mig därför att vissa tankar och ord var liksom borta. Jag blev mer tyst.
Hjärnan stänger av
Jag har haft svårigheter att tänka djupt på avancerade problem. Ibland även svårigheter att utföra längre resonemang, på grund av att hjärnan bara stänger av. Blir helt tom på tankar, mitt under uträkningen, och kan inte fortsätta resonemanget, i mitt huvud. Märker även att jag skriver fel – att jag glömmer ord i texten och vissa ändelser på ord.
Före ECT har jag alltid haft ett utomordentligt minne för allt jag varit med om och har varit en person som vetat när saker hänt med stor exakthet. Nu är detta förstört, vilket gör mig mycket ledsen. Jag har även svårt att minnas vad jag skall göra. Jag går till ett rum för att göra något, men när jag kommer dit har jag glömt vad jag skulle göra.
Låg energinivå
Numera har jag även en fruktansvärt låg grad av energi. Tidigare har jag har kunnat umgås med vänner långa stunder, men nu blir jag helt slut efter bara någon timma. Muskelstyrkan i mina händer bara stängs av ibland, särskilt på morgnarna. Då blir handen liksom förlamad och jag har svårt att hålla t.ex mobilen. Mer utmattad och hjärntrött än någonsin, med i princip noll möjligheter att göra någonting.
Jag har varit sjukskriven länge nu och ser inga möjligheter att ens testa jobba för tillfället. Mitt minne är extremt kort och jag blir utmattad efter bara enkla saker. Jag har även upptäckt att jag fått svårare att visualisera. Tidigare har jag varit jätteduktig på inredning, men nu har jag inte längre har samma förmåga. Detta har de senaste åren varit min främsta talang, men nu är den alltså förstörd.
Jag fick ont i min högra tinning efter ett av ECT-tillfällena. Jag har några synliga blodådror där, och undrar om det kan ha blivit skador i dem. Denna tinningssmärta återkommer ibland, även nu efter ECT:n.
Jag berättade om några av mina skador för min behandlande psykiatriker och då sade hon att det var skador på grund av manin. Hon skyllde alltså på min sjukdom, istället för att se att det är skador efter ECT-behandlingarna. Jag har inte fått någon som helst hjälp från sjukhuset att anmäla min skador.
Brott mot mänskliga rättigheter
Det jag varit med om är ett brott mot mänskliga rättigheter. En stympning av min tidigare intelligenta hjärna med ECT-behandlingar ser jag som tillräckligt kränkande för att jag ska tilldelas ersättning. Det är dessutom mycket kränkande att ha varit tvångsinlagd. Som att sitta i fängelse, när man inte begått ett brott.
Utöver det, skulle jag vilja ha skadestånd för att min arbetsförmåga nu är totalt nedsatt, för all framtid.
Det är även kränkande att läkare inom psykiatrin inte erkänner skadorna av deras ECT-behandling, utan att de istället påstår att skadorna beror på sjukdomen. För den drabbade patienten är sambandet självklart och tydligt.”