”Visserligen har jag alltid varit lite okoncentrerad. Jag misstänker att jag har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Mitt korttidsminne var helt ok före ECT. Jag ville inte ha ECT. De sa till mig att man kortvarigt kan förlora minnet. Precis efter behandlingarna var jag förvirrad och visste inte var jag var eller vad som hänt. Jag var inlagd pga gått i väggen efter en jobbig skilsmässa där jag som ensam mamma tog hand om mina fyra söner. Det är den enklaste och snabbaste och bästa vägen ut ur depression sa de. Jag sa – jag vill inte.
En doktor försökte övertala mig. Så ville jag kompromissa och sa: Jag går med på behandlingen om jag får en neuropsykiatrisk utredning. Detta gick doktorn med på. Men allt jag fick var en remiss till en psykolog på psyk som inte gjorde någon sådan utredning. Detta hände för längesedan, 2000 kanske, jag minns inte, men kan ta reda på. Jag fick bara spontant infall att skriva här utan någon eftertanke alls.
Mitt korttidsminne är efter detta helt utslaget och jag får alltid lida för det. Man säger till mig att jag struntar i, att jag inte är uppmärksam, att jag inte bryr mig. För jag glömmer vad jag har för uppdrag.
Jag kan glömma vad jag håller på med och vad jag har tänkt göra härnäst på bara ett ögonblick. Lite koncentrationsförmåga hade jag förut, men denna är numera lika med 0. Mvh Mona ”