ECT-behandlingarna var rena tortyren


Socialstyrelsen
Enskildas klagomål
106 30 Stockholm

Jag skickar in min historia för att göra det känt att ECT ger minnesstörningar. Jag hoppas verkligen att någon läser det här och att jag får bekräftelse på att ni har fått det och läst det.

Jag sökte hjälp en gång i början av 80-talet i Halmstad efter min skilsmässa och hade ett samtal med en psykiatriker. Minns inget mer av det. Det blev inget mer.

Nästa gång 950312. Jag hade drabbats av skenande ångest p.g.a. något som hände och som skrämde mig så. ”Smärtan” var outhärdlig och jag kunde inte tänka klart eller förklara det för närstående, för jag förstod inte själv min upplevelse. Dom blev rädda för att jag skulle ta livet av mig och kontaktade psykvården. P.g.a. suicidrisken skulle jag bli tvångsinlagd om jag inte gjorde det frivilligt. För mina anhörigas skull la jag in mig ”frivilligt”. Sedan utvecklades allt mycket olyckligt.

Någon föreslog ECT. I det förvirrade tillstånd som jag var gick jag med på det. Som jag minns det, ville jag bara komma ut därifrån. Jag lider av klaustrofobi. Först hade man föreslagit psykofarmaka, men jag nekade med uppbringande av all min kraft som inte var så stor då. Såg framför mig en nerdrogad ”sömngångare” Det som blev var mycket värre. När ECT-förslaget kom upp verkade det vara enda chansen att komma därifrån. Tror också att jag tänkte, ”kanske dör jag av det”. Och som jag mådde där var det ingen obehaglig tanke. I det tillståndet som jag var, borde jag inte ha ställts inför något livsavgörande beslut överhuvud taget. Kanske bara fått lite tid på mig, att reda ut det som hänt. Det här var på Varbergs sjukhus. Jag fick ECT-behandlingar, minns inte exakt hur många. Därefter hade jag fått tillbaka så mycket kraft att jag vägrade fler, för jag kände ju att det där var förödande, och rena tortyren.

Varken jag eller mina anhöriga hade gått med på det om man sagt vilka följder dom här ”behandlingar” verkligen hade för människorna. Men det vet dom visst inte själva. Så intresserad av saken verkar ingen ha varit. Kanske tror dom att det fungerar, för sedan aktar man sig för att hamna där igen, rent instinktivt. Efter att ha fått ECT har jag allmänt sämre intellektuell kapacitet, emotionella och sociala svårigheter, en underlig smärta i huvudet ibland och……. meningslöshet.

Den tiden när jag fick ECT hade jag inte så mycket kontakt med anhöriga eller gamla vänner av olika orsaker. Jag var ganska isolerad. Jag blev manisk, förvirrad och hjälplös på något sätt… Det mina anhöriga såg av mig kunde dom nog inte förstå, och satte det inte i samband med ECT-n. Jag kommer ur en familj där man inte kunde ”prata” så bra. Saker reddes aldrig ut, sopades under mattan Kort kan man nog säga att jag burit så mycket som möjligt själv vad gäller närstående. Däremot har jag haft en samtalskontakt inom öppenvården ända sedan den tiden. Det begärde jag och det fick jag. Hos henne har jag kunnat reda ut mina tankar och leta minnen och sammanhang. Annars hade jag nog blivit riktigt tokig.

Bra blev jag aldrig av dom där el-chockerna, bara ”förvirrad”. Lyckades utbilda mig till massör så småningom, ett lugnt arbete, kanske ett av ett fåtal som jag skulle klara av, för jag blev väldigt ”stresskänslig”. Märkte under utbildningen att min inlärningsförmåga försämrats. Koncentrationen sämre. Tänkte långsammare. Ofta splittrad. Jag skulle nog kunna fortsätta ett tag till, eller åtminstone utveckla det hela. Men vardagssysslorna klarar jag rätt bra, om jag bara orkar engagera mig tillräckligt i dom. Men livet handlar ju inte bara om att överleva…..och att inte kunna leva riktigt känns ofta meningslöst.

Varför ECT? Han som hittade på det är väl inte i livet. Och förstod han vad han gjorde? Och alla andra som medverkat? Förstår dom? Men alla berörda idag borde verkligen fråga sig – är det här något jag vill bidra till? Efter allt som framkommit nu måste man vara sadist eller sakna förstånd om man vill detta ska få fortsätta.

Det är ju som att tro att man kan laga något som är sönder genom att ta sönder det mer. Verklig galenskap eller ondska?

Jag skulle aldrig, aldrig och aldrig vilja ha ECT igen och skulle aldrig säga till någon att det är en bra behandling att få. Det är inget annat än skadegörelse och tortyr.

B.O