”Hej! Jag vill börja med att säga att jag blev otroligt lycklig av att hitta den här hemsidan!
Mitt namn är XX, jag är näst äldst i en syskonskara på fyra till två fantastiska föräldrar varav min far, år 2008 blev behandlad med ECT.
Det är fem år sedan och sedan den dagen har ingenting varit lyckligt. När min mor ställdes framför det svåra valet, som en ovetande och desperat fru, huruvida hennes man skulle bli behandlad eller ej, litade hon som så många andra i den situationen på vad läkare sade och dem påbörjade behandlingarna av min far, utan vetskap och hänsyn till hur det skulle förvandla vår familj till något helvetiskt och ont.
Under dessa år har min far inte kunnat jobba, plugga eller överhuvudtaget fungera som en normal person. Han har få minnen ifrån vår barndom och han kommer inte ihåg vad som hände igår. Han vet inte vart han lägger saker vilket resulterar till att kravbrev ifrån elbolagen försvinner och elen stängs av, Notera att han har fått avslag ifrån försäkringskassan och därmed inte är sjukskriven.
Socialen ställer inte upp med hjälpmedel och därmed har elen varit av i huset under tre veckor, i det huset bor fem personer varav två är barn. Det är omöjligt att laga mat och kylan kryper på utanför med oktobervindar, vattnet är kallt och det är mörkt.
Min far är oförmögen att jobba då han lever i en varannan-dag värld där inte många får plats, han vet inte vem han är och vi vet det ännu mindre. Vi känner inte igen vår pappa längre.
Allt detta är ett resultat ifrån ECT behandlingar. Sjukhus och myndigheter bryr sig inte. Och jag kan helhjärtat säga att om detta inte får ett slut så kommer ingen ta sig igenom helskinnad.
Jag begär att min far för det första får ett stort skadestånd ifrån sjukhuset och att han blir förtidspensionär.
Sex personer har lidit i över fem år, det är måste få ett slut! Jag skriver till dig då jag hoppas att du kanske kommer kunna hjälpa mig, på något sätt.”