”Tack för länkarna. Tänker jag fått dem förut och blev berörd av ECT-behandlingen.
Läste tidningen häromdagen då mina ögon föll på rubriken ”Vården tyst om minnesluckor”.
Länk: http://st.nu/start/inrikes/1.4320435-bristande-information-om-elchocker
Mycket tragisk och skrämmande läsning. Vad får de anhöriga för info? Är det samma info. Som den behandlad eller tar läkaren frun/fästmön avsides och säger annorlunda mot vad patienten får veta. Och, huvudskälet, varför slutar de inte när de vet vilken skada de utsätter de intet ont anande patienterna för. De säger endast att de måste bli BÄTTRE på att informera. Varför säger de inte: Detta är så allvarligt att vi skall sluta med denna metod. Må vara men en sjuk människa hur mycket tänker hon/han? De vill ju bli kvitt depressionen. Om läkaren säger att man kan få tillfällig minnesförlust och så tänker den stackars människan att det går över efter en vecka men så visar det sig att den är för alltid. Människor tål ”misshandel” i olika grad. Den man jag har kontakt med i England har gått igenom 7 behandlingar och säger sig minnas lika bra före som efter men jag har nog sett att han kan ha lite minnesproblem. Till ex. kan han skicka samma E-mail två gånger. Skall regeringen år 2050 få lov att be både levande och döda om ursäkt och betala skadestånd när mångas liv är raserade och många har avlidit utan att ha fått upprättelse.
Här tänker jag på tvångssteriliseringarna där regeringen till slut fick falla på knä och be om ursäkt. Jag menar att de ansvariga aldrig lär sig något men hur mycket vet regeringen och de ansvariga? Har de månatliga ATP-möten eller låter de Landstingen göra som de har råd med?
Har vi någon Sjukvårdsminister? Tror inte det. Ylva Johansson var väl den sista.
Ha det gott! L-G”